Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ny infrastruktur för forskning på perenna jordbruksgrödor

Grönt vete i ett fält.
Vete är en vanlig gröda idag, men i frmiden kan den kanske ersättas av klimatsmart och ekosystemvänligare perenna grödor.

Fleråriga grödor har potential att minska behovet av plöjning och bekämpningsmedel, vilket i sin tur kan leda till minskad markförstöring och utsläpp av växthusgaser. Nyligen invigdes en unik forskningsinfrastruktur som har potential att transformera jordbruket av Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap och LUCSUS, i samarbete med SLU Alnarp.

Den nya anläggningen, finansierad av European Research Council (ERC Advanced Grant) och Formas, är uppbyggd kring två master med instrument för att mäta utbytet av växthusgaser mellan atmosfären och jordbruket i realtid, i två parallella odlingssystem. Den ena odlingen består av det fleråriga spannmålet KernzaTM, även känt som Intermediate wheatgrass, medan den andra odlingen följer en konventionell växtföljd med grödor som vete, sockerbetor, korn och raps.

En ny sorts spannmål med potentiella klimatfördelar

Forskningsanläggningen kommer att spela en viktig roll för att förstå de ekosystemtjänster och klimatfördelar som fleråriga grödor kan ge. Det nya spannmålet KernzaTM  representerar de fleråriga grödorna:
– KernzaTM har ett rotsystem många gånger större än vete, vilket har flera ekologiska fördelar. Ur klimatsynpunkt tittar vi i projektet på kolinlagring i marken som kan ökas både av växten och även genom minskad plöjning i fleråriga system. Fleråriga grödor som KernzaTM kan också bidra till att minska erosion, klara torka bättre och förbättra markstrukturen, säger Jonas Ardö, professor i naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet.

Kernza har odlats sedan 1970-talet, så det är kort tid jämfört med tusentals år av medveten förädling

Snabb utveckling

Forskningsanläggningen kommer att spela en nyckelroll för att förstå de ekosystemtjänster och klimatfördelar som fleråriga grödor kan ge.

– Kernza har odlats sedan 1970-talet, så det är kort tid jämfört med tusentals år av medveten förädling. Hittills är skörden av Kernza ungefär en tiondel av vad vete ger, men utvecklingen går snabbt och om några decennier förväntas den ha blivit bättre, säger Jonas Ardö.

Anläggningen invigdes officiellt i Alnarp den 26 oktober 2023, läs om invigningen här.