Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Kartläggning av urskogar i Sverige

Urskogar är skogar med minimal direkt mänsklig påverkan. Nuförtiden är dessa skogar sällsynta lämningar i landskapet som berättar en värdefull historia om hur våra ekosystem skulle ha sett ut om vi inte haft någon markanvändning.

Denna sida beskriver vårt arbete med urskogar över tid, aktiviteter och publikationer.

Lummig blandskog i motljus.

Under 2018 började vi kartlägga urskogar i Sverige med syfte att ge underlag för vårt nätverk av skogsytor och satellitbaserad analys. Hittills har mer än 500 skogar lagts till vår digitala karta, vilket gör den till en av de mest omfattande kartorna i Europa.

Sällsynta ekosystem

Urskogar är sällsynta i Sverige, de kartlagda skogarna representerar endast 2 % av Sveriges skogsmark, och endast en del av dessa 2 % är primärskogar av högsta naturlighet. De är dock mycket värdefulla för forskning. De informerar oss om hur ekosystemen skulle ha sett ut utan direkt mänsklig påverkan, och de kan därför ses som en del i en långvarig studie, där de fungerar som en kontroll eller baslinje till en studie med markanvändning som kan ha pågått i århundraden. På så sätt bildar de en experimentell uppställning som ingen forskare skulle kunna skapa under en livstid.

Många olika definitioner av urskog

Primärskogar har många definitioner och flera relaterade termer finns, såsom orörda skogar eller urskogar. De kallas ibland även for gammelskogar. I verkligheten finns det ett kontinuum av naturlighet som definieras av omfattningen av tidigare mänsklig påverkan. Vi har därför rangordnat alla skogar efter naturlighet och vår karta inkluderar skogar som sträcker sig från gammal växtlighet som kan ha upplevt viss selektiv avverkning och skogsbete, till primärskogar utan tecken på direkt mänsklig påverkan.

 

Karta över inventeringen av urskogar i Sverige.

Nätverk av inventeringsytor

En av de främsta motiven för att kartlägga primärskogarna var att kunna etablera ett nätverk av skogsinventeringsplatser som riktar sig till de mest naturliga skogarna under fjällfoten, det vill säga skogar som i övrigt är representativa för det allmänna landskapet.

Vi började etablera ytor 2019 och vårt nätverk omfattar nu mer än 30 skogar. Nätverket omfattar skogar över hela landet, från polcirkeln i norr till den södra tempererade zonen.

Kollagring, vegetation och biologisk mångfald

Våra huvudsakliga forskningsfrågor inkluderar kollagring, förändringar i kollagring (d.v.s. upptag eller utsläpp av kol), vegetationsstruktur, vegetationssammansättning och biologisk mångfald. Vi använder också allt mer nätverket för att förstå hur klimatförändringarna har påverkat våra naturliga ekosystem med flera initierade och planerade delprojekt.

Listen to the field workers in the project.

Publikationer

Wolf, J., Asch, J., Tian, F., Georgiou, K., & Ahlström, A. Canopy responses of Swedish primary and secondary forests to the 2018 drought. Environmental Research Letters, 10.1088/1748-9326/acd6a8. 2023. Länk till artikel.

Mikolāš, M., Piovesan, G., Ahlström, A., Donato, D.C., Gloor, R., Hofmeister, J., Keeton, W.S., Muys, B., Sabatini, F.M., Svoboda, M., Kuemmerle, T. Protect old-growth forests in Europe now. Science, 10.1126/science.adh2303, 2023. Länk till artikel.

Ahlström, A., Canadell, J.G., Metcalfe, D.B. Widespread Unquantified Conversion of Old Boreal Forests to Plantations. Earth's Future,  10.1029/2022EF003221. 2022. Länk till artikel.

Ahlström, A., de Jong, G.E., Nijland, W. & Tagesson, T. Primary productivity of managed and pristine forests in Sweden. Environmental Research Letters, 10.1088/1748-9326/ab9a6b, 2020. Länk till artikel.

Kontaktuppgifter och medarbetare

Projektledare

Anders Ahlström, Projektledare
Universitetslektor, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap (INES), Lunds universitet

Medarbetare

Didac Pasqual, PostDoc, INES
Kollagring och markens kolanalys

Camille Volle, doktorand, INES
Förändringar i kollagring över tid, biologisk mångfald, kartläggning

Emily Register, forskningsassistent, INES
Fältarbete, kartläggning och labbanalys

Anders Jonshagen, konsult, INES
Jordprovtagning

Externa samarbetspartners

Hanna Axén, doktorand
Umeå universitet,
Detaljerad budget för kolflöden

Daniel Metcalfe, professor
Umeå universitet

Sun Jia, biträdande professor
Wuhan universitet
Kinesiska urskogar

Partners i initiering och utformning av projektet

Robert Jackson, professor
Stanford University, USA

Jennifer Harden
Geological Survey, USA

Gustaf Hugelius, professor
Stockholms universitet