Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Regeringen utser Lars Harrie från GIS-centrum som ledamot i Geodatarådet

Illustration av 3d-modell av Lund; hus, kyrka och träd med rutmönsteröver bilden..
Inom stadsplanering är 3D stadsmodeller viktiga vid simuleringar och som beslutsunderlag. Källa: Lunds kommun

Lars Harrie, professor vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap (INES) och GIS-centrum, har blivit utsedd till ledamot från universitet och högskolor i det nationella Geodatarådet. Rådet syftar till att ta fram strategier och aktiviteter för att säkerställa att geografiska data kan användas inom till exempel klimatomställning, skapande av hållbara städer och krisberedskap.

Geodatarådet består av representanter för statliga myndigheter som ansvarar för insamling och förvaltning av geografiska data, och fyra ledamöter som utses personligen av regeringen. Lars Harrie är en av de fyra ledamöterna. Han är verksam vid GIS-centrum, en centrumbildning vid Lunds universitet som verkar för ökad användning av geografiska data inom forskning och undervisning. GIS-centrum ligger organisatoriskt under Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, men har den koordinerande rollen för geografiska data inom hela Lunds universitet.

Tvärvetenskapliga satsningar kring framtida stadsmodeller

Ett exempel på det tvärvetenskapliga behovet av geografiska data är ett forskningssamarbete mellan GIS-forskare (INES), arkitekter (LTH) och epidemiologer (medicinska fakulteten), som Lars Harrie leder. Projektet är finansierat av Formas och syftet är att förbättra möjligheten för, och harmonisering av, solljus- och bullersimuleringar vid planering av stadsförtätningar. Sådana simuleringar kräver en digital 3D-modell av staden samt modeller för hur buller och solenergi sprider sig. Fokus för detta samarbetsprojekt är att utvärdera vilka data som krävs för simuleringarna, samt att ge rekommendationer om datakvalitet. Vidare behöver studier utföras för att säkerställa datatillgången i ett nationellt perspektiv. Det kräver att data inkluderas i de specifikationer som håller på att tas fram för framtida stadsmodeller, ofta benämnda digitala tvillingar, i Sverige. Här finns en samverkan med ett annat projekt, finansierat av Smart Built Environment, där en grupp på INES jobbar tillsammans med stadsförvaltningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö, med syfte att lägga grunden för framtida stadsmodeller.

Ökad efterfrågan på information och kompetens

Att beskriva de urbana miljöerna i 3D kommer att bli vanligare, enligt Lars Harrie. Det har funnits 3D-stadsmodeller för visualiseringar under en längre tid, men de modellerna är inte anpassade för analyser och simuleringar. Men nu har man börjat göra 3D-modeller där man ska kunna analysera/simulera staden inom stadsbyggnadstillämpningar såsom fysisk planering och konstruktion av byggnader. Inom dessa tillämpningsområden finns det stora satsningar från statens sida kanaliserade via t.ex. forskningsråd. Man ser nu att tillämpningar av 3D-stadsmodeller börjar bli intressant också för andra forskningsområden inom INES som hydrologiska modeller vid skyfallsstudier, urbana ekosystemtjänster och spridningsmodeller av koldioxid och partiklar (av intresse speciellt för ICOS som ska börja göra mätningar även i urbana miljöer). Inom Lunds universitet finns flera andra forskningsområden som är intresserade av 3D stadsmodeller. Förutom de ovan nämner Lars Harrie också arkeologi, bildanalys, (kollektiv-)trafik och informationsteknologi.  Efterfrågan på geografiska data i 3D samt analyser och simuleringar av dessa data är växande.


- Det är viktigt för oss att hänga med och påverka utvecklingen, i både forskning och undervisning. Inom INES bedriver vi idag många projekt med externa parter, både utvecklings- och forskningsprojekt, men ser en potential att växa genom samarbete med fler aktörer. Vad det gäller undervisningen tar det tid att få in nya moment, men det finns en efterfrågan utifrån som driver på, inte minst från arbetsgivarna, säger Lars Harrie.


Lars Harrie tillträder platsen som ledamot i Geodatarådet efter sommaren, som representant för universitet och högskolor. Läs mer om Geodatarådet här (länken öppnas i nytt fönster). Om du vill veta mer om geografiska data i forskning och undervisning är du välkommen att på mail kontakta Lars Harrie.