Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Sahel minskad kraft som kolsänka

Solnedgång på savannen, med träd i förgrunden.
Bild: E. Diop, Unsplash.

Afrika är, trots sin stora yta och därmed stora påverkan på den globala kolcykeln, relativt outforskat med avseende på ekosystemfunktioner och påverkan på klimatförändringar. Nu visar en ny in situ-studie under 2010-2022, att Sahelområdet har förlorat mycket av sin kraft som kolsänka under den undersökta tidsperioden.

Afrika är, trots sin stora yta och därmed stora påverkan på den globala kolcykeln, relativt outforskat med avseende på ekosystemfunktioner och påverkan på klimatförändringar. Sahel är en region i Afrika, och det är en av de största halvtorra savannregionerna i världen, som fungerar som en övergångszon mellan Saharaöknen i norr och den fuktiga sudanesiska savannen i söder. Detta område kännetecknas av ett gles tak av träd och buskar, med en gräsbevuxen undervåning som dominerande växtlighet.

Nu visar en av få in situ-studier under lång tid, 2010-2022, att Sahelområdet har förlorat mycket av sin kraft som kolsänka under den undersökta tidsperioden.

Denna studie undersöker koldioxidutbytet i Sahel genom att analysera data från virvelkovariansmätningar på plats. Eddy-kovariansmetoden mäter flöden av växthusgaser, vilket ger en detaljerad bild av hur mycket kol som binds i ekosystemet och hur mycket som släpps tillbaka till atmosfären.

Torkstress och oförutsägbara nederbördsmönster

Resultaten från mätningarna visar en tydlig minskning av kolbindningsstyrkan under den studerade perioden. Forskare observerade att det genomsnittliga CO2-upptaget minskade, vilket tyder på att savannens förmåga att fungera som en kolsänka har försvagats. Denna nedgång är särskilt anmärkningsvärd med tanke på den globala uppvärmningen och dess inverkan på ekosystemens hälsa och stabilitet.

En central faktor bakom den minskade kolbindningen är den ökande torkastressen som orsakas av klimatförändringarna. Studien visar att temperaturerna har stigit och att nederbördsmönstren har blivit mer oförutsägbara. Dessa förändringar påverkar både vegetationen och markens förmåga att lagra kol. Dessutom har förändringar i markanvändningen, såsom överbetning, ytterligare bidragit till minskad kolbindning.

En annan viktig observation från studien är att säsongsvariationer i koldioxidflöden har blivit mer extrema. Detta kan leda till ökad osäkerhet i framtida kolbindningsprognoser, vilket är betydelsefullt för globala modeller som syftar till att förutsäga kolkretsloppet och dess påverkan på klimatet.

Potentiella konsekvenser för globala klimatstrategier

Slutsatserna från studien pekar på en kritisk situation för afrikanska savanner, som spelar en viktig roll i den globala kolcykeln. Den minskade kolbindningsstyrkan i dessa ekosystem kan få långtgående konsekvenser, inte bara för lokala miljöer utan även för globala klimatstrategier. Forskarna betonar behovet av att övervaka dessa förändringar noga och föreslår att bevarandeinsatser och hållbar markanvändning kan bidra till att förbättra kolbindningen och skydda dessa värdefulla ekosystem.

I detta sammanhang är det avgörande att integrera dessa resultat i policyutveckling och planering för att hantera klimatförändringar. Studien belyser vikten av att förstå komplexiteten i ekosystemens reaktioner på klimatförändringar och hur mänskliga aktiviteter kan påverka dessa processer.