Den ökande mängden växthusgaser i atmosfären får vårt klimat att värmas i en alarmerande takt. De påföljande förändringarna är utan motstycke och svåra att förutsäga på grund av komplexiteten i jordsystemet. Även om vi vet att hälften av koldioxidutsläppen som släpps ut i atmosfären genom användning av fossil bränsle återfångas av havs- och landekosystemen, saknar vi fortfarande kunskap när det gäller den exakta storleken, naturen och stabiliteten för dessa kolsänkor och hur dessa kommer att påverkas av klimatförändringarna. Hur dessa sänkor fungerar i detalj, och om de verkligen fortsätter att fungera är avgörande information för samhällen beslutar om vägar till klimatneutralitet.
”Det bästa sättet att veta jordens nuvarande status är att mäta den kontinuerligt och i decennier för att kunna se förändringar i naturen. Vi måste också ge den informationen tillräckligt snabbt för att stödja beslutsfattande, säger Jouni Heiskanen, den första författaren till den senaste artikeln som beskriver syftet och funktionen för ICOS -forskningsinfrastrukturen. Heiskanen är tidigare Senior Science Integration and Liaison Officer vid ICOS huvudkontor och för närvarande direktör för biologiska forskningsstationer vid Helsingfors universitet.
Högkvalitativa data ger mer tillförlitliga resultat, snabbare
Det integrerade kolobservationssystemet (ICOS) utformades som det europeiska in situ -observations- och informationssystemet för att stödja vetenskap och samhälle i deras ansträngningar för att mildra klimatförändringar. Den producerar för närvarande standardiserade och öppna data från över 140 mätstationer i 13 europeiska länder.
ICOS -stationerna observerar växthusgaser i atmosfären och kol- och växthusgasflöden mellan atmosfären, landytan och haven. Nätverket täcker den europeiska kontinenten från Skandinavien till den spanska halvön och från de brittiska öarna till skogarna i Ungern och Tjeckien. De intilliggande haven täcks av fartygslinjer och forskningsfartyg som verkar på området.
Vidare diskuterar artikeln de strikta kvalitetssäkrings- och kontrollmetoder som utvecklats inom ICOS -gemenskapen för forskare för att säkerställa hög kvalitet på data, liksom hur data görs öppna och gratis för alla på ICOS Carbon Portal.
Tack vare de etablerade processerna som leder till högkvalitativa, harmoniserade ICOS-data i snabb takt och integreringen av vetenskapsområden för atmosfär, hav och ekosystem, kan det vetenskapliga samfundet identifiera befintliga luckor i kunskap och ta fram aktuell forskning och resultat i mycket snabb takt. Särskild nämner artikeln forskningsinitiativet för torka 2018, där över 200 forskare arbetade tillsammans för att studera effekterna av den exceptionellt torra vår- och sommarsäsongen 2018, och producerade totalt 17 fackgranskade artiklar i en högprofilerad tidskrift, på mindre än två år från den första forskningsidén. Detta är den enorma samhällsnyttan för det väl anslutna vetenskapliga samfundet och av den etablerade, standardiserade ICOS-dataproduktionen, som gör att högkvalitativa data öppet tillgängliga på några månader från den ursprungliga observationen.
Högkvalitativa data ger mer tillförlitliga resultat, snabbare
Det integrerade kolobservationssystemet (ICOS) utformades som det europeiska in situ -observations- och informationssystemet för att stödja vetenskap och samhälle i deras ansträngningar för att mildra klimatförändringar. Den producerar för närvarande standardiserade och öppna data från över 140 mätstationer i 13 europeiska länder.
Att bekämpa klimatförändringar kräver tillförlitlig information, och ICOS är här för att leverera. Werner Kutsch, generaldirektör, ICOS
ICOS-stationerna observerar växthusgaser i atmosfären och kol- och växthusgasflöden mellan atmosfären, landytan och haven. Nätverket täcker den europeiska kontinenten från Skandinavien till den spanska halvön och från de brittiska öarna till skogarna i Ungern och Tjeckien. De intilliggande haven täcks av fartygslinjer och forskningsfartyg som verkar på området.
Vidare diskuterar artikeln de strikta kvalitetssäkrings- och kontrollmetoder som utvecklats inom ICOS -gemenskapen för forskare för att säkerställa hög kvalitet på data, liksom hur data görs öppna och gratis för alla på ICOS Carbon Portal.
Tack vare de etablerade processerna som leder till högkvalitativa, harmoniserade ICOS-data i snabb takt och integreringen av vetenskapsområden för atmosfär, hav och ekosystem, kan det vetenskapliga samfundet identifiera befintliga luckor i kunskap och ta fram aktuell forskning och resultat i mycket snabb takt. Särskild nämner artikeln forskningsinitiativet för torka 2018, där över 200 forskare arbetade tillsammans för att studera effekterna av den exceptionellt torra vår- och sommarsäsongen 2018, och producerade totalt 17 fackgranskade artiklar i en högprofilerad tidskrift, på mindre än två år från den första forskningsidén. Detta är den enorma samhällsnyttan för det väl anslutna vetenskapliga samfundet och av den etablerade, standardiserade ICOS-dataproduktionen, som gör att högkvalitativa data öppet tillgängliga på några månader från den ursprungliga observationen.
Stora vetenskapliga frågor och en inblick i framtiden
Artikeln lyfter ett antal särskilt viktiga vetenskapliga frågor på området. På grund av klimatförändringarnas allt större angelägenhet rör många av dessa frågor politiska ramar som Parisavtalet eller FN: s mål för hållbar utveckling. Till exempel är ICOS involverat i att tillhandahålla viktig grundinformation till ett planerat EU -övervaknings- och verifieringsstödsystem, som kommer att stödja nationella och regionala inventeringar av växthusgasutsläpp. I detta sammanhang används radiokolmetodik för att kvantifiera utsläppen från förbränning av fossila bränslen, eftersom koldioxid från fossila bränslekällor ej innehåller den radioaktiva kolisotopen, 14C.
Ytterligare nyttig forskning skulle titta på laterala kolflöden från land till hav, som för närvarande bara kan kvantifieras med stor osäkerhet. Även om ICOS har tagit några första steg för att bygga kapacitet för att kvantifiera även dessa flöden, återstår mycket att göra ännu.
Vidare säger författarna att det behövs mer exakta observationer i stadsområden, eftersom dessa tätbefolkade områden är hotspots för fossila bränslen och ständigt växer. Framgångarna med utsläppsminskningar kommer först att synas där. ICOS svarar på denna utmaning genom att starta ett nytt EU -projekt ”ICOS Cities - Pilot Applications in Urban Landscapes”.
”Med det här projektet strävar vi efter att testa olika observationsmetoder genom att designa och bygga urbana pilotobservatorier. Vi vill testa och visa upp olika verktyg och tjänster för att bearbeta och analysera dessa observationer, och göra allt på ett sätt som svarar på städernas behov och stöder dem för att förverkliga sina klimathandlingsplaner, säger Werner Kutsch, generaldirektör för ICOS och projektets samordnare.
Artikeln nämner sammanställningen av en europeisk koldioxid- och växthusgasbudget i större skala som hittills har bara varit möjlig med en betydande engångsansträngning. Snart skulle den kunna produceras årligen med hög rumslig upplösning och med minskad osäkerhet. Denna typ av produkt skulle också gynna de politiska ansträngningarna att besluta om de mest genomförbara klimatåtgärderna.
Sammanfattningsvis finns det flera brådskande utvecklingar inom koldioxidvetenskap: Hur förändrat klimat påverkar naturliga terrestriska och havssänka förmåga att avskilja kol, hur man bäst stöder verifieringen av nationella och lokala växthusgasinventeringar och vad som skulle vara det bästa sätt att förstå och validera effekten av begränsande åtgärder.
ICOS-artikeln publicerades i The Bulletin of American Meteorological Society (BAMS).
Läs artikeln: https://doi.org/10.1175/BAMS-D-19-0364.1