Klimatförändringar på nordliga breddgrader

Landbundna ekosystem vid höga latituder kommer att utsättas för signifikanta klimatförändringar under de kommande årtiondena. Det kommer att få tydliga effekter på många av de naturliga ekosystemens egenskaper, exempelvis de som beror på existens eller frånvaro av permafrost. De här nordligt liggande områdena växelverkar med klimatsystemet på många sätt, inte minst via effekter av markytans albedo. Den påverkas av såväl snötäckets livslängd och utbredning, som av vegetationstyp, vegetationssammansättning och trädgränsens läge.

Kolets kretslopp och kolbalansen

Kolets kretslopp i dessa naturliga ekosystem har kommit att uppmärksammas allt mer under de senaste åren. Speciellt har intresset riktats mot att mäta utbytet av spårgaser, som koldioxid och metan, mellan markytan och atmosfären. Just dessa växthusgaser har en stor potential att påverka den pågående förändringen av klimatet, och det är viktigt att fastställa om det sker ett nettoupptag eller ett nettoutsläpp från marken. Men det direkta utbytet med atmosfären är bara en del av problematiken. För att kunna uppskatta den totala kolbalansen måste vi veta mer om vad som händer med organiska kolföreningar som lösts i vatten, t ex hur de transporteras i marken eller sedimenteras i botten av sjöar.

Vår forskning om klimatförändringar i norr

Vår forskning kring biokemin och permafrostdynamiken i de nordliga ekosystemen tar upp alla aspekter av kolets kretslopp: från småskaliga studier av de faktorer som styr utsläppen av metan, till storskaliga fältundersökningar och övervakning av utbytet av spårgaser, till flödesmätningar på landskapsnivå. Målsättningen är att kunna skala upp resultaten till hydrologiska upptagningsområden och regional nivå. Vi lägger därvid speciell vikt på permafrostdynamiken, och på hur ekosystem i hela den arktiska regionen påverkas av de förändringar i utbytet av växthusgaser som sker i samband med att permafrosten smälter.

Fältstudier i Arktis och labb i Lund

Vi gör omfattande fältstudier på ett flertal platser i Skandinavien, Svalbard och Grönland. Vi har också ett nytt laboratorium i Lund, med möjlighet att reproducera den klimatologiska och biokemiska omgivningen i den arktiska miljön. Där kan vi utsätta prover för simulerade permafrost-liknande förutsättningar, och studera detaljerna kring hur klimatet och vegetationsstrukturen växelverkar med utbytet av växthusgaser.