Karin Hall
Professor
Plant species diversity in semi-natural grasslands. Effects of scale, landscape structure and habitat history
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Växters artdiversitet i naturbetesmarker.Effekter av landskapsstruktur och habitathistoria.
I min avhandling har jag undersökt växters artdiversitet i fragmenterade naturbetesmarker, av olika ålder och med olika historisk markanvändning. Jag har även undersökt betydelsen av habitatens isolerinsgrad i dagens och i det förflutna landskapet för dagens artdiversitet med hänsyn till variation i betestryck. Artdiversiteten har undersökts på olika rumsliga nivåer – finskalig artdiversitet (inom samplingsrutor, 0.25-1 m²) och storskalig artdiversitet (inom gräsmarker, >0.1 ha). Jag diskuterar även betydelsen av mina resultat för restaurering och bevarande av naturbetesmarker.
Artrikedom i naturbetesmarker påverkas av habitatens ålder. Inom den storskaliga artdiversiten (på gräsmarksnivå) visade resultaten att både specialister (typiska gräsmarksarter) och generalister hade ackumulerats i äldre betesmarker. Inom den finskaliga artdiversiteten, hade äldre betesmarker högre andel av typiska gräsmarksarter än yngre betesmarker. Betesmark på före detta skogsmark uppvisade större likheter med gammal naturbetesmark än betesmark på före detta åkermark. Resultaten visar även på ett samband mellan mänsklig populationstäthet under sen järnålder (dvs för mer än 800 år sedan) och nutida artdiversitet i gräsmarker – vilket antyder att människans närvaro påverkar artdiversiteten över mycket lång tid.
Habitatens konnektivitet, i motsats till isolering, i landskapet har stor betydelse för artrikedomen i gräsmarker. Den relativa betydelsen av historisk respektive nutida habitatkonnektivitet skilde sig i de olika studierna beroende på hur studien var upplagd – på vilken skala studien genomfördes, vilka ålderskategorier som fanns representerade bland de studerade betesmarkerna, vilka historiska byar som studerades, samt vilka artgrupper (generalister eller specialister) som studien gällde. Resultaten antyder trots allt att finskalig (< 1 m2) artdiversitet är mer känslig för habitatfragmentering än storskalig artdiversitet (på gräsmarksnivå).
I betesmarker där betet upphört påvisades en lägre småskalig artdiversitet än i betade gräsmarker. Det fanns även samband mellan artdiversitet och lätt mätbara faktorer såsom avstånd till bebyggelse och mänsklig populationstäthet – faktorer som kan betraktas som goda indikatorer på intensiteten i skötsel.
Sammantaget visar mina resultat att det är viktigt att ta hänsyn till olika skalnivåer när man studerar artdiversitet i fragmenterade habitat samt att de historiska aspekterna, såsom habitatens ålder och historisk habitatstruktur, är viktigta faktorer att beakta när man utarbetar riktlinjer för restaurering och bevarande av naturbetesmarker.
Växters artdiversitet i naturbetesmarker.Effekter av landskapsstruktur och habitathistoria.
I min avhandling har jag undersökt växters artdiversitet i fragmenterade naturbetesmarker, av olika ålder och med olika historisk markanvändning. Jag har även undersökt betydelsen av habitatens isolerinsgrad i dagens och i det förflutna landskapet för dagens artdiversitet med hänsyn till variation i betestryck. Artdiversiteten har undersökts på olika rumsliga nivåer – finskalig artdiversitet (inom samplingsrutor, 0.25-1 m²) och storskalig artdiversitet (inom gräsmarker, >0.1 ha). Jag diskuterar även betydelsen av mina resultat för restaurering och bevarande av naturbetesmarker.
Artrikedom i naturbetesmarker påverkas av habitatens ålder. Inom den storskaliga artdiversiten (på gräsmarksnivå) visade resultaten att både specialister (typiska gräsmarksarter) och generalister hade ackumulerats i äldre betesmarker. Inom den finskaliga artdiversiteten, hade äldre betesmarker högre andel av typiska gräsmarksarter än yngre betesmarker. Betesmark på före detta skogsmark uppvisade större likheter med gammal naturbetesmark än betesmark på före detta åkermark. Resultaten visar även på ett samband mellan mänsklig populationstäthet under sen järnålder (dvs för mer än 800 år sedan) och nutida artdiversitet i gräsmarker – vilket antyder att människans närvaro påverkar artdiversiteten över mycket lång tid.
Habitatens konnektivitet, i motsats till isolering, i landskapet har stor betydelse för artrikedomen i gräsmarker. Den relativa betydelsen av historisk respektive nutida habitatkonnektivitet skilde sig i de olika studierna beroende på hur studien var upplagd – på vilken skala studien genomfördes, vilka ålderskategorier som fanns representerade bland de studerade betesmarkerna, vilka historiska byar som studerades, samt vilka artgrupper (generalister eller specialister) som studien gällde. Resultaten antyder trots allt att finskalig (< 1 m2) artdiversitet är mer känslig för habitatfragmentering än storskalig artdiversitet (på gräsmarksnivå).
I betesmarker där betet upphört påvisades en lägre småskalig artdiversitet än i betade gräsmarker. Det fanns även samband mellan artdiversitet och lätt mätbara faktorer såsom avstånd till bebyggelse och mänsklig populationstäthet – faktorer som kan betraktas som goda indikatorer på intensiteten i skötsel.
Sammantaget visar mina resultat att det är viktigt att ta hänsyn till olika skalnivåer när man studerar artdiversitet i fragmenterade habitat samt att de historiska aspekterna, såsom habitatens ålder och historisk habitatstruktur, är viktigta faktorer att beakta när man utarbetar riktlinjer för restaurering och bevarande av naturbetesmarker.
Avdelning/ar
- Biologiska institutionen
Publiceringsår
2008
Språk
Engelska
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Ämne
- Ecology
Nyckelord
- habitat fragmentation
- landscape diversity
- habitat connectivity
- historical maps
- continuity
- land-use history
Status
Published
Handledare
- Honor C Prentice
- Martin Sykes
- Karin Hall
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 978-91-7105-281-0
Försvarsdatum
24 oktober 2008
Försvarstid
10:00
Försvarsplats
Blå hallen, Ecology Building, Sölvegatan 37, Lund
Opponent
- Tomáš Herben (Professor)