Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Effekter av skogsbruk och naturliga störningar på utbytet av växthusgaser i boreala skogar

Detta projekt fokuserar på hur utbytet av växthusgaser mellan biosfären och atmosfären påverkas av olika typer av störningar, både naturliga störningar såsom stormar, och genom olika typer av skogsbruk.

Störningar leder vanligtvis till ökad tillgång på organiskt material och ökad nedbrytning av organiskt material i marken, vilket innebär större utsläpp av koldioxid (CO2). Det finns också en risk för ökade utsläpp av lustgas (N2O) och kväveläckage till grundvatten på grund av ökad kvävetillgång. Dessutom tar boreala skogsjordar normalt upp metan (CH4) från atmosfären och det finns en risk för att detta reduceras eller till och med omvandlas till ett utsläpp till följd av en allvarlig störning.

Tidigare studier har visat att hyggen, vilket är ett resultat av den dominerande avverkningsmetoden i Sverige, orsakar stora utsläpp av koldioxid under 10-20 år. Våra egna mätningar visar också betydande utsläpp av de kraftfulla växthusgaserna metan och lustgas från kalhyggen. Det är viktigt att förstå hur vanligt det här scenariot är, och ta reda på om det finns alternativa skötselmetoder som upprätthåller en hög skogsproduktivitet men med mindre negativa effekter på klimatet och miljön.

Vattenmängden i marken, både markfukt och grundvattennivå, är en viktig faktor som förmodligen är direkt kopplad till både skogsproduktionen och metanflödena. I stående skog har man oftast ett upptag av metan i marken. När man sedan stör ekosystemet (storm eller avverkning) minskar transpirationen från träden och avdunstningen från marken, vilket ofta resulterar i högre grundvattennivå.

Stationer och mätningar

I Norunda i Uppland där vi har en forskningsstation, har vi sett att avverkning verkar leda till att ekosystemet går från metanupptag till stora metanutsläpp. Vi studerar nu om detta är ett generellt fenomen, och flyttar därför runt ett mobilt system för att mätakoldioxid- och metanflöden mellan hyggen på torr mark, medelfuktig mark och fuktig/blöt mark för att jämföra mätvärdena. På forskningsstationen i Norunda studerar också vi hur skogsgallring, kalavverkning och stubbskörd påverkar växthusgasutbytet på lång sikt (> 5 år). I samarbete med Göteborgs universitet, har vi också etablerat en långsiktig mätstation på ett kalhygge i Skogaryd, Västra Götaland.

Vi etablerade en mätstation 2013 i Romperöd i Skåne för att undersöka kolbalansen av en skog som inte har varit kalhuggen sedan minst 12 generationer tillbaka. Skogen har skötts med kontinuerlig gallring sedan 1950-talet. Det innebär att de stora initiala utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser på hyggen kan undvikas, men en viktig fråga är om skogsproduktiviteten är tillräckligt hög för att göra selektiv avverkning till ett lönsamt alternativ till kalavverkning på nationell nivå. Resultat från dessa mätplatser jämförs med uppgifter från våra mätplatser Nimtek, Lappland (naturlig gran och tallskog), och Hyltemossa, Skåne (en typisk sydlig granskog).

Stormen Gudrun drabbade Sverige i januari 2005 och fällde skog motsvarande ett års skörd i Sverige. Mätningar av kol-, vatten- och energiflöden började vid Asa i Småland, Sverige, under den följande sommaren. Asa är från 2015 en del av ett intensivgödslingsprogram, som tittar på hur tillväxten i skogen kan ökas.

Kontakt

Patrik Vestin

E-postadress: patrik [dot] vestin [at] nateko [dot] lu [dot] se

Telefon: 046-222 97 59

 

Klättring i torn för mätinstrument

stubbskörd med mätintrument i förgrunden

Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap
Lunds universitet
Sölvegatan 12
223 62 Lund
Sverige

Hantering av personuppgifter