Kol och hydrologi i subarktisk miljö

Mätning och modellering

Nordliga torvmarker innehåller 25 % av världens markbundna kol och fungerar som både en diskbänk och en källa för koldioxid respektive metan. Mellan 30-50 % av de nordliga torvmarkerna förekommer i permafrostområden. Global uppvärmning kan radikalt ändra dess hydrologi.

carbon_and_hydrology_in_the_subarctics.jpg
Foto: Andreas Persson

 

Eftersom vattenlagring spelar stor roll för hastigheten med vilken organiskt material förmultnar och hur det sprids, kommer förändrad hydrologi till följd av global uppvärmning sannolikt att leda till dramatiska förändringar av torvmarknadernas växthusfunktion.

Hydrologisk modellering och fjärranalys

Denna feedback är ännu inte helt införlivad i modeller eftersom kopplingar mellan permafrostförändring, hydrologi och ekosystembiogeokemi bara är rudimentärt tagna i beaktning. Vi behandlar frågan genom att tillämpa rumsligt distribuerad hydrologisk modellering till LIDAR-härledda digitala höjdmodeller (DEM) med hög upplösning för att uppskatta varianshydrologin. Vidare utvärderas tillhörande variationer i vegetationen som kommer från fjärranalyserad data, såsom satellit- och flygbilder, mot de uppmätta och modellerade hydrologiska data. Studieplatsen är Stordalens torvkomplex i Abisko, som där permafrosten minskat. Resultaten kommer att vara värdefullt för globala uppskattningar av nordliga torvmarkers roll i klimatförändringen.

Den laterala (land-till-flod) exporten av upplöst organiskt kol (DOC) från markbundna till inre vatten, specifikt floder, är dåligt kvantifierat i kol-biogeokemiska cykelstudier. För att lösa delar av detta problem har ett doktorandprojekt med ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt satts igång.

I huvudsak är tanken att använda hydrologisk modellering och fjärranalys tillsammans med uppmätta data för att undersöka vegetationens rumsliga förhållanden, landskapsmorfometri, torvlandhaltens hydrologi och deras inverkan på DOC.