Stigande temperaturer påverkar våtmarker och rubbar vattenbalansen

Klimatstationen på Degerö Stormyr i Vindeln har bidragit med data till den nya studien. FOTO: ANDREAS PALMÉN
Klimatstationen på Degerö Stormyr i Vindeln har bidragit med data till den nya studien. FOTO: ANDREAS PALMÉN

I ett framtida varmare klimat kommer avdunstningen från norra halvklotets våtmarker att öka betydligt mer än vad som tidigare varit känt. Det visar en internationell studie där forskare från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet deltagit.

Tillgång till vatten är en av de mest centrala faktorerna för olika ekosystems funktion. När vattennivåerna sjunker till följd av klimatförändringar drabbas både djur, natur och människor.

I en ny studie som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change har ett internationellt forskarteam undersökt avdunstningen från barrskog och tundra på norra halvklotet. 
Studien visar att avdunstningen från våtmarkerna kommer att öka betydligt mer, jämfört med från trädbevuxna områdena, i ett varmare klimat.

– Ju högre temperaturen blir desto större mängd vattenånga kan luften innehålla innan den blir mättad. Eftersom våtmarkerna inte kan reglera avdunstningen lika effektivt som skogens träd, blir avdunstningen från våtmarkerna mycket större när ångtrycksdeficitet ökar, säger Anders Lindroth, professor vid institutionen.

Denna effekt har helt förbisetts i de klimatmodeller som används idag eftersom våtmarker inte ingår som en separat vegetationskomponent. På grund av den nuvarande klassificeringen underskattar modellerna effekterna av avdunstningen och därmed hela vattenbalansen i det framtida klimatet.

De data som ligger till grund för studien kommer från 95 klimatstationer, varav tretton stycken är belägna i Sverige. Flera av stationerna ingår i de två forskningsinfrastrukturerna ICOS och SITES som samfinansieras av Vetenskapsrådet och de institutioner som ingår i konsortierna. Den aktuella studien är ett bra exempel på nyttan och värdet av sådana långsiktigt finansierade forskningsinfrastrukturer.

Förutom Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har 35 internationella lärosäten och organisationer deltagit i studien.

Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change och kan läsas här.