Oskar Löfgren disputerade förra året med sin avhandling ”Remote sensing of grassland communities: integrated effects of soil nutrients and habitat age”. Nu har den vunnit ett ärofyllt pris. Bengt Jönssons pris i botanik delas ut av Sydskånska fysiografiska sällskapet vart femte år, till en avhandling som med framgång bedrivit botaniska studier.
Fjärranalys kan förklara artsammansättningar
- Min avhandling undersöker om fjärranalys kan användas för att förklara variationer i förekomsten av olika växtarter i betade gräsmarker. Fjärranalys med hjälp av optiska sensorer monterade på flygplan eller satelliter kan användas för att analysera vegetation. Enskilda pixlar i de flesta fjärranalysdata är för grova för att växter i gräsmarker ska kunna identifieras, men vegetationens allmänna utseende kan ändå ge information om miljövariabler som näringstillgång, berättar Oskar.
På så vis kan fjärranalys hjälpa till att förklara variationen i artsammansättningen av växter i gräsmarker. Omvänt kan växtarters ekologiska egenskaper användas för att indirekt identifiera de underliggande orsakerna till vegetationens utseende.
- Växter kan ge en helhetsbild av habitatets egenskaper som fysiskt uppmätta miljövariabler inte kan. Att analysera många arter samtidigt är viktigt: varje art bidrar med en egen förklaringsmodell för varför gräsmarkerna ser ut som de gör.
Fosfor viktig näringsvariabel i gräsmarkerna
Betade gräsmarker hör till de absolut artrikaste miljöerna i världen om man mäter detta på skalor som är finare än 100 m2. Studieområdet för Oskar Löfgrens avhandling ligger på Öland och består av betade gräsmarker i olika åldrar, från betesmark på före detta åkrar till gräsmarker som betats i hundratals år. Artrika gamla gräsmarker är ovanliga inslag i dagens landskap och en stor del av dagens betesmarker utgörs av före detta åkrar där näringsnivåerna är höga.
- Fjärranalys av gräsmarksvegetation kan förklara variation i artsammansättning, och de viktigaste våglängdsområdena för en viss art är kopplat till artens relation med olika miljövariabler. Mina resultat visar bland annat att den enskilt viktigaste näringsvariabeln i gräsmarkerna var fosforhalten i jorden; många gräsmarksarter har mycket låg toleransnivå för fosfor, men många växtarter har även starka associationer med kvävetillgången. Arter som föredrar låga halter av fosfor i jorden förekommer i högre grad i gräsmarker som reflekterar mindre ljus i det gröna spektret, medan arter som är associerade med variationen i kväve visar starkare samband med reflektans i det röda och nära infraröda spektret, förklarar Oskar.
