Klimatförändringarna går dubbelt så snabbt i norra Sverige jämfört med resten av landet. Jämfört med förindustriella tider har världen värmts med +0,8 grader Celsius mellan 1991 och 2017, men i Abisko hamnar ökningen för samma period 1,7 grader.
De pågående klimatförändringarna hotar fjällen med drastiska förändringar. Artrikedomen riskerar att minska när det varmare klimatet tillåter skogar att växa på högre höjder. Klimatet har alltid varierat, men inte i denna takt. En del av problemet är att de pågående förändringarna sätter igång processer som ytterligare påskyndar uppvärmningen. När permafrosten tinar släpper den ut växthusgaser som koldioxid och metan. Och när snö- och istäckta ytor som tidigare reflekterat solljus krymper, reflekterar de mindre solljus, och solljuset omvandlas istället till värmeenergi. Margareta förklarar detta metaforiskt:
– Det är som Abisko brukade ha en vit T-shirt under nio månader på året, som skyddade den från solen. Nu bär Abisko en mörk T-shirt under längre perioder, vilket innebär mer värme i systemet.
Om konsekvenserna säger Margareta:
– Vi kommer att se ökade fall av extremväder. För att ge ett exempel, på en dag för femton år sedan fick Abisko 65 mm nederbörd. Vanligtvis Abisko ca 300 mm per år. Så det fick en betydande mängd av den årliga nederbörden under en dag. Bergväggar rasade och även en vägbro. Dessa typer av extrema väderhändelser kommer att bli vanligare.
Och om hur vända de pågående förändringarna säger Margareta:
– Generellt sett skulle det vara fantastiskt om vi slutar fokusera på kortsiktiga ekonomiska fördelar, och istället börjar fokusera på hur vi kan vinna på detta - med ett längre perspektiv. Säg till exempel att du hittar ett oljefält. Istället för att bara beräkna de kortsiktiga vinsterna, kan långsiktiga kostnader inkluderas i den beräkningen, vilket i sin tur som skulle generera bättre beslut.
Nyhetssändningen var tillgänglig på SVT Play i en vecka efter sändningen den 29 augusti.