Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Kalhuggning ger utsläpp av växthusgaser

hygge framför en granblandskog

Skogen och skogsskötsel är en het fråga i klimatdebatten, men det finns fortfarande osäkerheter i kartläggningen av skogens funktion som kolsänka eller kolkälla. I en ny studie, ledd av Patrik Vestin vid Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap, har forskarna gjort mätningar av växthusgaser vid kalhyggen och funnit att det blir stora nettoutsläpp.

Mätningarna sattes igång ett år efter kalhuggning, direkt efter markberedning och plantering, och omfattade de tre viktigaste växthusgaserna (koldioxid CO2, metan CH4, dikväveoxid (lustgas) N2O) på ett kalhygge 2010-2013. Studien utfördes på två olika typer av ytor för att undersöka skillnader mellan blötare och torrare delar av ett hygge.

Markvatten påverkar på flera sätt

På båda mätplatserna observerades betydande utsläpp av samtliga tre växthusgaser, men vattenmängden i marken var avgörande för de olika gasernas respektive flöden. Detta påverkade den totala växthusgasbalansen både direkt och indirekt. Eftersom vegetation växte till snabbare på fuktigare mark bidrog det till sänkta utsläpp av koldioxid när växtligheten kommit igång, men den totala kolbalansen med nettoutsläpp bibehölls delvis av att den fuktigare marken istället släppte ifrån sig mer metangas, som är en starkare växthusgas.

Klimatberäkningar kan vara missvisande

Båda mätytorna fick ökad vattenmättnad som följd av att träden tagits bort, och det är sannolikt att det gjorde att skogen förändrades från metansänka till metankälla efter avverkning. Något Patrik Vestin, forskningsledare för studien, tycker att man ska ta i beaktande vid skogsbruk ur klimathänseende i framtiden:

— I grova drag kan man säga att under individuella år kunde metan och dikväveoxid bidra med upp emot 10% vardera till den totala växthusgasbudgeten på de här ytorna. Det gäller i ett 100-årsperspektiv, som man ofta räknar på när växthusgasernas effekt på klimatet ska modelleras.

Men Patrik Vestin tycker att man bör fundera över om beräkningarna ska göras annorlunda:

— Om man skulle tänka sig att intensifiera skogsbruket för att möta efterfrågan på fossilfritt bränsle eller produkter på kort sikt, inom ungefär 20 år, så bör man räkna med en annan "global warming potential" för metan och dikväveoxid, och då tredubblas effekten av metanemissionerna. Det beror på att metan har en relativt kort livslängd, vilket innebär att effekten från ett visst metanutsläpp beräknas vara större på 20 år än om effekten blir utslagen på 100 år, säger han.